Sitter ute på ballen idag, ska fixa det allra sista på hemtentan innan jag skickar in den. Tanken var att det skulle göras i onsdags men då var det ungefär en miljon andra saker som kom i vägen.
I somras vaknade jag upp med en icke-fungerande högerarm. Då fick det bli en tur till en sjukgymnast för att knäcka rätt på kotorna som låst sig.
Idag hände det igen. Jag orkar inte med att min kropp fuckar upp och sviker mig hela tiden. Är det inte ögonen så är det ryggen, och är det inte knät så är det höften. Jag kan inte leva på diklofenak i hela mitt liv.
Måste ringa sjukgymnasten på måndag. Hon kommer titta på mig strängt och fråga "Har du gjort övningarna jag gav dig?"... Och då kommer jag svara, generat "Men man glömmer ju bort när man mår bra igen...". Bara knäck min ryggrad så att jag kan få känna mig som en människa igen. Som en den 22-åringen jag är och inte en 102-åring. Tack!
Jag vet att jag gnäller. Men jag vill göra det, så då får jag.
Nu ska jag fortsätta med mitt.
Heipa!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar