Jag och min tillfällige älskare önskar er en trevlig kväll!
- Posted using BlogPress from my iPhone
2011/12/31
Happy new year!
Jag och min tillfällige älskare önskar er en trevlig kväll!
- Posted using BlogPress from my iPhone
2011/12/19
Sliter mitt hår.
Ibland tvivlar jag på mig själv, jag kan ingenting.
Allt låser sig. Min hjärna, mina tankar, min kropp.
Det sätter sig som en igel. Tvekan.
Sen kommer stressen som ett brev på posten.
Den sätter sig i min rygg. I min nacke. I mina axlar.
Ger mig yrsel. Jag är i ständig rörelse.
Ger mig tvivel.
Det är en ond cirkel.
What goes around, comes around. Och det är inte positivt.
Jag skapar min verklighet. Men vad är verkligheten?
Allt låser sig. Min hjärna, mina tankar, min kropp.
Det sätter sig som en igel. Tvekan.
Sen kommer stressen som ett brev på posten.
Den sätter sig i min rygg. I min nacke. I mina axlar.
Ger mig yrsel. Jag är i ständig rörelse.
Ger mig tvivel.
Det är en ond cirkel.
What goes around, comes around. Och det är inte positivt.
Jag skapar min verklighet. Men vad är verkligheten?
This is what I'm made of.
Min tredje lediga dag på rad. Skulle kunna gråta glädjetårar. Sen är det bara 4 dagar och sen julafton! Efter dessa 4 dagar är jag ledig i 10 dagar!!!
Alla julklappar är nästan klara.
Jag är nästan klar. Ska försöka locka ut Dala idag för lite julmats-handling.
Puss!
- Posted using BlogPress from my iPhone
Alla julklappar är nästan klara.
Jag är nästan klar. Ska försöka locka ut Dala idag för lite julmats-handling.
Puss!
- Posted using BlogPress from my iPhone
2011/12/14
2011/12/13
2011/12/01
Hey sister, soul sister.
Nu kommer ett mycket efterlängtat blogginlägg, iallafall om ni frågar mina systrar. För ett tag sen skrev jag efter en lista, jag tror nästa rubrik på tur var om mina bloggfavoriter. Men den hoppar vi över, för jag vet att det sitter två tjejer framför sin dator nu och ler av förväntan.
Mina systrar. De är några jag älskar oändligt mycket, men de är även dem som letar fram mina nerver och hoppar på dem ibland (you know what I'm sayin'). Precis som systrar ska göra. De ska göra att man känner att man lever ;)
Vem börjat vi med då? Äldst först?
Min äldsta syster heter Heidi, och hon är heeela 10 år äldre än mig, men det är ingenting man märker av ;) Heidi var rebellen när jag var liten, hon var ute och "rände på stan" och skapade mycket oro för mamma och pappa. Det är till och med så att jag fick höra om hennes bravader, för något år sedan, från en kompis systers kompis! Så legenden om Heidi Sarajärvi lever kvar i Sala-trakterna ;)
Ett minne som jag kommer ihåg väldigt tydligt var att när jag blev stor skulle jag minsann också ha en "bubbla" i luggen som henne (en speciell frisyr där man satte upp luggen så det skapades en "bubbla" fram, kan nog inte förklara det på bättre sätt), det var så himla häftigt då, på 90-talet. Men idag har jag faktiskt aldrig den frisyren, jag tror den stannade kvar bland cykelbyxor och spice girls-bilderna.
Heidi är en supergenerös människa, hon skulle kunna offra sin vänstra arm för den hon älskade. Hon är inte den som stannar och småpratar om ni inte känner varandra, men när man väl är vänner så är det nästan så att man får skavsår i örat ;) Vi brukar skämta om att jag är Heidis klon, för så lika är vi emellanåt.
Numer är hon inte den tuffa bruden som halsar en sjuttis, hon är mamma till de vackraste flickorna i världen, tillisen och algisen.
Sen har vi min andra syster, Johanna. Hon är "bara" 7 år äldre än mig. När jag var liten, och ensam, så fanns alltid Johanna där för mig. Hon var ordningsam och pysslig, något hon är än idag. Jag brukade hänga efter Johanna och hennes kompisar, som den där jobbiga lillasystern ni vet? "Får jag vara meeed? Snääällaaa!".
De starkaste minnet jag har från Johanna är när hon brukade bestämma min outfit för dagen. Det var så spännande att klä på sig, blundandes, för att ibland bli riktigt besviken till att känna sig riktigt tuff. Sen de stunder hon sminkade mig, då man fick sitta på toastolen och känna sig ompysslad. Det var tider det :)
Johanna var någon jag såg upp till som liten, hon åkte på språkresa till England och som au-pair till USA. Tänk om jag var så modig!
Något jag aldrig glömmer Johanna, det var när du kastade pappas krycka rakt på min näsa (därför den är sned idag, bara så att ni vet) och blodet bara forsade. Jag planerar min hämnd än idag. Haha!
Idag är Johanna visserligen en ordningsam och pysslig person fortfarande, men även en riktig lejonhona som står upp för den hon älskar. Hon håller oss alltid om ryggen, och skyddar sin familj. Är det något Johanna inte gillar, så lär ni få veta det. :) Hon är även mamma till världens sötaste mecki!
Sen ett minne jag har av dem tillsammans, det var när ni på något sätt sparkade/kastade mig fram och tillbaka mellan er och jag landade på ryggen och tappade andan. Även där planerar jag min hämnd än. Bara så att ni vet ;)
Jag älskar er, har alltid gjort, kommer alltid göra.
- Posted using BlogPress from my iPad
Mina systrar. De är några jag älskar oändligt mycket, men de är även dem som letar fram mina nerver och hoppar på dem ibland (you know what I'm sayin'). Precis som systrar ska göra. De ska göra att man känner att man lever ;)
Vem börjat vi med då? Äldst först?
Min äldsta syster heter Heidi, och hon är heeela 10 år äldre än mig, men det är ingenting man märker av ;) Heidi var rebellen när jag var liten, hon var ute och "rände på stan" och skapade mycket oro för mamma och pappa. Det är till och med så att jag fick höra om hennes bravader, för något år sedan, från en kompis systers kompis! Så legenden om Heidi Sarajärvi lever kvar i Sala-trakterna ;)
Ett minne som jag kommer ihåg väldigt tydligt var att när jag blev stor skulle jag minsann också ha en "bubbla" i luggen som henne (en speciell frisyr där man satte upp luggen så det skapades en "bubbla" fram, kan nog inte förklara det på bättre sätt), det var så himla häftigt då, på 90-talet. Men idag har jag faktiskt aldrig den frisyren, jag tror den stannade kvar bland cykelbyxor och spice girls-bilderna.
Heidi är en supergenerös människa, hon skulle kunna offra sin vänstra arm för den hon älskade. Hon är inte den som stannar och småpratar om ni inte känner varandra, men när man väl är vänner så är det nästan så att man får skavsår i örat ;) Vi brukar skämta om att jag är Heidis klon, för så lika är vi emellanåt.
Numer är hon inte den tuffa bruden som halsar en sjuttis, hon är mamma till de vackraste flickorna i världen, tillisen och algisen.
Sen har vi min andra syster, Johanna. Hon är "bara" 7 år äldre än mig. När jag var liten, och ensam, så fanns alltid Johanna där för mig. Hon var ordningsam och pysslig, något hon är än idag. Jag brukade hänga efter Johanna och hennes kompisar, som den där jobbiga lillasystern ni vet? "Får jag vara meeed? Snääällaaa!".
De starkaste minnet jag har från Johanna är när hon brukade bestämma min outfit för dagen. Det var så spännande att klä på sig, blundandes, för att ibland bli riktigt besviken till att känna sig riktigt tuff. Sen de stunder hon sminkade mig, då man fick sitta på toastolen och känna sig ompysslad. Det var tider det :)
Johanna var någon jag såg upp till som liten, hon åkte på språkresa till England och som au-pair till USA. Tänk om jag var så modig!
Något jag aldrig glömmer Johanna, det var när du kastade pappas krycka rakt på min näsa (därför den är sned idag, bara så att ni vet) och blodet bara forsade. Jag planerar min hämnd än idag. Haha!
Idag är Johanna visserligen en ordningsam och pysslig person fortfarande, men även en riktig lejonhona som står upp för den hon älskar. Hon håller oss alltid om ryggen, och skyddar sin familj. Är det något Johanna inte gillar, så lär ni få veta det. :) Hon är även mamma till världens sötaste mecki!
Sen ett minne jag har av dem tillsammans, det var när ni på något sätt sparkade/kastade mig fram och tillbaka mellan er och jag landade på ryggen och tappade andan. Även där planerar jag min hämnd än. Bara så att ni vet ;)
Jag älskar er, har alltid gjort, kommer alltid göra.
- Posted using BlogPress from my iPad
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
